24 år - dags för ålderskris
Idag blir jag 24 år, lite oklart exakt när på dygnet som är mitt jubileum pga. det här kluriga med tidskillnad och undanstoppade adoptionspapper som gör att jag inte kan dubbelkolla men det är egentligen lite skitsamma. Jag blir 24 någon gång detta dygn och i och med det inträder en åldersnoja kryddad med prestationsångest.
När jag var yngre, flitig, pretantiös och naiv (15 år) så hade jag storslagna planer för vad jag skulle åstadkomma i mitt liv och 24 var en gyllene milstolpe i dessa drömmar. Vid 24 år skulle jag avsluta diverse studier, ha grejat ett fantastiskt jobb, ha spenderat x antal år i x antal länder och ha en av tre potentiella drömsambos osv...
I gymnasiet insåg jag att dessa planer var lite väl överambitiösa så jag höjde då ribban till 26 år, vilket är nästa ålderskris. Naturligtvis hamnade jag någon helt annanstans än vad jag i min femtonåriga (o)vishet hade beräknat och på det stora hela är jag nöjd, stundtals nästan lycklig, med hur livet tett sig men....
Naturligtvis kan jag inte heller låta bli att känna det där gnagande tvivlet som säger "borde jag ändå inte ha åstadkommit mer?" - något som kan ge även en utarbetad person sömnsvårigheter.
Allt må inte vara relativt, men mycket är det. Jag antar att det mesta handlar om perspektiv på saker och ting. Jag är både relativt lyckad och misslyckad, beroende på hur man väljer att se på saken. Jag vet ganska väl vad jag vill samtidigt som jag är högst osäker på hur jag ska nå dit. Jag styr över mitt eget liv men har inte alltid kontroll över detsamma. Ja, ni förstår kanske lite var jag vill komma.
Mitt "nyårslöfte" att försöka leva lite mer och inte nöja mig med saker som känns bra och okej utan bara satsa på superlativ är både oerhört motiverande och lite pressande. Likaså är min livssituation just nu -både motiverande och stressande. Ibland lite överväldigande men för det mesta exakt så som jag vill leva mitt liv. Jag är ju ett fan av utveckling och prestation och det är först när jag sätter press på mig själv som jag kan åstadkomma storverk så egentligen är jag ganska nöjd med livet just nu, även om det stundtals blir för mycket. Det är dock bara några veckor kvar nu på den här galna jobbperioden, sen blir det välförtjänt semester i Paris några dagar! DÄR har vi en fantastiskt fin morot att se fram emot. Fram tills dess handlar allt om inställning! Glaset är halvfullt, myntet har bara bra sidor och hakuna matata ftw!
Just det, hur kommer det sig att jag börjat blogga helt plötsligt igen? Jo, nu när jag mestadels bara jobbar märker jag att dagarna flyter ihop till en seg massa och jag gillar inte det. Därför tänkte jag försöka skriva några rader varje dag för att kunna särskilja dagarna lite.
Denna tisdag har sett ut på följande vis:
07.15 Uppstigning, mottagande av diverse gratulationer. För-städning.
08.30-15.30 Kontorsjobb samt mottagande av fler gratulationer. Här började jag nästan känna mig populär.
16.00 Städning, fixande av middag, inhandling av vin, bevattning av mina ledsna blommor och mottagande av ännu fler gratulationer - fantastiskt!
17.30 Föräldrarna kommer över på middag. Mysig kväll där jag fick skämma bort och bli bortskämd. Den bästa av dealar helt enkelt.
20.30 Datorhäng med ett glas rött, känns skönt att ha lite "jag-tid" och ladda batterierna lite.
När jag var yngre, flitig, pretantiös och naiv (15 år) så hade jag storslagna planer för vad jag skulle åstadkomma i mitt liv och 24 var en gyllene milstolpe i dessa drömmar. Vid 24 år skulle jag avsluta diverse studier, ha grejat ett fantastiskt jobb, ha spenderat x antal år i x antal länder och ha en av tre potentiella drömsambos osv...
I gymnasiet insåg jag att dessa planer var lite väl överambitiösa så jag höjde då ribban till 26 år, vilket är nästa ålderskris. Naturligtvis hamnade jag någon helt annanstans än vad jag i min femtonåriga (o)vishet hade beräknat och på det stora hela är jag nöjd, stundtals nästan lycklig, med hur livet tett sig men....
Naturligtvis kan jag inte heller låta bli att känna det där gnagande tvivlet som säger "borde jag ändå inte ha åstadkommit mer?" - något som kan ge även en utarbetad person sömnsvårigheter.
Allt må inte vara relativt, men mycket är det. Jag antar att det mesta handlar om perspektiv på saker och ting. Jag är både relativt lyckad och misslyckad, beroende på hur man väljer att se på saken. Jag vet ganska väl vad jag vill samtidigt som jag är högst osäker på hur jag ska nå dit. Jag styr över mitt eget liv men har inte alltid kontroll över detsamma. Ja, ni förstår kanske lite var jag vill komma.
Mitt "nyårslöfte" att försöka leva lite mer och inte nöja mig med saker som känns bra och okej utan bara satsa på superlativ är både oerhört motiverande och lite pressande. Likaså är min livssituation just nu -både motiverande och stressande. Ibland lite överväldigande men för det mesta exakt så som jag vill leva mitt liv. Jag är ju ett fan av utveckling och prestation och det är först när jag sätter press på mig själv som jag kan åstadkomma storverk så egentligen är jag ganska nöjd med livet just nu, även om det stundtals blir för mycket. Det är dock bara några veckor kvar nu på den här galna jobbperioden, sen blir det välförtjänt semester i Paris några dagar! DÄR har vi en fantastiskt fin morot att se fram emot. Fram tills dess handlar allt om inställning! Glaset är halvfullt, myntet har bara bra sidor och hakuna matata ftw!
Just det, hur kommer det sig att jag börjat blogga helt plötsligt igen? Jo, nu när jag mestadels bara jobbar märker jag att dagarna flyter ihop till en seg massa och jag gillar inte det. Därför tänkte jag försöka skriva några rader varje dag för att kunna särskilja dagarna lite.
Denna tisdag har sett ut på följande vis:
07.15 Uppstigning, mottagande av diverse gratulationer. För-städning.
08.30-15.30 Kontorsjobb samt mottagande av fler gratulationer. Här började jag nästan känna mig populär.
16.00 Städning, fixande av middag, inhandling av vin, bevattning av mina ledsna blommor och mottagande av ännu fler gratulationer - fantastiskt!
17.30 Föräldrarna kommer över på middag. Mysig kväll där jag fick skämma bort och bli bortskämd. Den bästa av dealar helt enkelt.
20.30 Datorhäng med ett glas rött, känns skönt att ha lite "jag-tid" och ladda batterierna lite.
